Problemet "Robin Olsen" löste sig av sig själv

 Efter Robin Olsens svaga höst i Malmö och misstaget i landslaget fortsatte många bedyra hur bra Olsen varit i landslaget och hur mycket han gjort för Sverige. Som argument för att han inte skulle bytas ut som förstemålvakt under det resterande VM-kvalet. 

Svårsmälta argument tyckte jag. För hur bra han än har varit går det inte att leva på gamla meriter, speciellt inte när en VM-plats står på spel. 

Uppenbarligen insåg Jon Dahl Tomasson detta och meddelade inför denna landslagssamling Olsen att han inte längre var förstavalet mellan stolparna. Olsens reaktion på detta är vida känd vid det här laget.  

JDT var tydlig med att Robin Olsen var Nr 1 inför VM-kvalet men nu slutar Olsen med motiveringen att "Tomasson bara väntat på att få plocka bort honom" och går till hård attack mot hans ledarskap i Aftonbladet. Det känns mest som en pinsam efterhandskonstruktion. Samtidigt är problemet att hantera den uppkomna situationen nu löst. 

Robin Olsen säger att det varit en ära att få representera Sverige men verkar samtidigt inte bry sig om sitt  Sverige när han själv inte får den plats han verkar tycka vara sin. Hur ska man annars tolka den brandfackla han slänger in inför de avgörande matcherna mot Schweiz och Kosovo? Om han nu ville lämna kunde han gjort det på ett helt annat sätt. 

Jon Dahl Tomassons sätt att bemöta kritiken genom att påpeka den situation Robin Olsen försätter sina lagkamrater i tycker jag därför är helt rätt. Tomasson må vara hård men hans kommunikation känns samtidigt rak och ärlig - för samtliga spelare gäller det att prestera.  

Att det med Tomassons spelidé troligen blir en lång och krokig väg till VM är en annan femma. Om Sverige ens når dit.