Varbergs BoIS har gjort det igen..

 ..och igen och igen och igen och igen!"

Brage e lage..som vi har svårt för konstaterade jag före match. Ingen seger sedan återkomsten til superettan. Ja man får faktiskt gå tillbaka så långt som 2013 för att hitta en vinst i seriesammanhang mot masarna. 

Därför var det väl upplagt för en ny besvikelse tänkte jag när Varberg åter hade fått läge att krypa närmare i toppstriden. Och det mot ett lagt som under seriens senare del sjunkit som en sten genom tabellen ner på nedflyttningsplats. 

En bit in i matchen skaffade sig BoIS också ett grepp om händelserna men utan att egentligen skapa något framåt. Närmast kom Oliver Alfonsi (som gjorde sin första start efter korsbandsskadan) med ett skott strax över. Tanken kom att det här känns som en match där Brage kan peta in någon boll och sedan lyckas vi inte få hål på dem. 

Strax därefter kom också 0-1 när Brage kom upp i ett av sina sällsynta anfall. När de sedan utökade till 0-2 i början av andra halvlek kände jag mig ganska övertygad om att matchen var körd. Rubriker som "vi har inget i allsvenskan att göra" när vi inte kan prestera bättre än det halvknackiga spel vi visat upp på senare tid började ta form i skallen. 

Men ännu en gång visade Varbergs BoIS prov på moral och kämpaglöd. Oliver Alfonsi höll sig bara ett par minuter senare framme på en hörna (vad annars) från Isak Vidjeskog och knoppade in sitt första mål sedan maj 2025. Nämnde Vidjeskog dundrade in 2-2 efter ett motlägg utanför straffområdet. Därefter hade både Shanyder Borgelin och och Niklas Dahlström fina nicklägen som Brages målvakt fick fingrarna på strax under ribban. 

Jag var lite besviken att inte få se Jonathan Nilsson från start idag men med sitt inhopp skulle han ändå rädda 3 poäng åt BoIS. I minut 85 tog han sig fram från vänster strax utanför straffområdet och fick iväg ett skott som letade sig in precis intill målvaktens högra stolpe. Det såg inte helt otagbart ut. 

Varbergs BoIS krigar på och biter sig fast i toppen, nu bara en (1) poäng bakom Falkenberg på allsvensk direktplats. Som ofta såg det inte spelmässigt så himla bra ut idag heller även om andra halvlek var bra i motvinden. Men det här laget har ändå en förmåga att få med sig poäng och avgöra sent i matcherna. Det är ju inte särskilt ofta i år det varit så åt andra hållet och och detta är naturligtvis ingen slump. Bra lag har tur brukar det som bekant heta. 

Något som också slår mig när jag ser startelvan och vad som finns på bänken är att vi nu också har en med superettan-mått bred trupp. Vi är på väg att bygga uåpp något bra men det är också många kontrakt som går ut i höst. 

Nu väntar ett tre (!) veckor långt landslagsuppehåll innan årets hittills kanske viktigaste match väntar i Östersund den 10 oktober. Kan vi få en repris från fjolåret då, Alfonsi?